isorropia 

Isorropia - Etikkonsulter

Innehåll


Framsida
Tjänster
Företaget
Personerna
Textarkiv
Bokhylla








Den generösa människan - kan hon finnas?

Rabbe Kurtén

Tor Nørretranders: Den generösa människan

Översättning till svenska: Ulla Danielsson

Bookhouse Publishing AB

ISBN 91-89388-16-x

(Tidigare publicerad i Ikaros Nr 1/2004)

  

Tänk dig följande spel:

Du blir erbjuden 100 €, men du måste dela beloppet med en medspelare. Villkoret är att den andra accepterar ditt bud på en andel av hundralappen. Accepterar hon inte ditt bud blir ni båda utan. Vad bjuder du, 5, 20 eller kanske till och med att ni delar lika? Och hur lite tror du att den andra är beredd att acceptera, om hon får hela bilden klar för sig. Nöjer hon sig med 5 € när hon vet att du samtidigt får 95?

Detta och andra liknande spelteoretiska försök inom vad som kallas experimentell ekonomi inleder Tor Nørretranders nya bok ”Den generösa människan”.

Utgående från ekonomernas grundantagande att människor beter sig rationellt och själviskt, kan man förvänta sig att även minsta tänkbara bud accepteras. En euro är bättre än ingenting, och då borde det inte spela någon roll att den andra parten får 99 €. Men det visar sig att så ”rationellt” tänker inte människor. Vi tycks ha ett behov av att i uppfostrande syfte straffa den andra för hennes girighet, om hon inte uppträder tillräckligt rättvist och generöst, även om detta samtidigt innebär en egen uppoffring. För om budet däremot kommer från en dator är försökspersonerna i allmänhet beredda att acceptera vilket litet bud som helst. Av en dator förväntar man sig inte en känsla för rättvisa, inte heller tror man att den går att uppfostra.

Det faktum att människan inte är den ekonomiskt rationella och odelat själviska aktör ekonomerna vill göra henne till, förbryllar inte bara ekonomer utan även evolutionsforskarna. Utgående från den naturlig selektionen, och med användningen av begrepp som ”den själviska genen”, förleds man att tro att det naturliga urvalet måste gynna individuell egoism. Därför försöker man ofta förklara yttringar av vad som ser ut som osjälviskhet med att det i själva verkat handlar om förtäckt egoism. Omvårdnaden om den egna avkomman får en trivial förklaring, eftersom avkomman till 50% bär de egna arvsanlagen, och omvårdnaden ökar avkommans chanser att växa upp och föra de egna generna vidare i nästa generation. Gåvor och generositet inom gruppen förklaras med att om jag är generös och skänker en gåva i dag, så kan jag förvänta mig motsvarande generositet och en gengåva i morgon. Men ofta känns dessa förklaringar väldigt långsökta och otillfredsställande.

Nørretranders lyfter i sin bok fram de senaste utvecklingsteoretiska hypoteserna. Det handlar här om det sexuella urvalet, den andra, ofta bortglömda, selektionsmekanismen i Darwins teori. I det sexuella urvalet har individuella honor frihet att välja vilken hanne som skall befrukta henne. (I de flesta fall är det faktiskt honan som väljer.) Det exempel som då ofta används är frågan om hur påfågeltupparna kunnat utveckla dessa fantastiska stjärtfjäderarrangemang, vilkas enda funktion tycks vara att de imponerar på hönorna vid parningen. Stjärtfjädrarna gör ju tupparna både klumpiga och mer synliga och därmed till ett lättare byte för eventuella rovdjur. Den naturliga selektionen borde därför leda till att dylika handikapp utplånas ur genpoolen. Men så har inte skett.

Förklaringsmodellen går ut på att individer som kan visa upp ett sådant synbart och kostsamt handikapp, och ändå överlever och visar sig framgångsrika, därmed signalerar särskilt goda arvsanlag. Därför blir ett kostsamt handikapp en attraktiv signal till det motsatta könet, och förstärks via det sexuella urvalet.

I människornas värld kan vi se hur ett överdådigt och frikostigt slöseri sänder signalerar som gör slösaren attraktiv för det motsatta könet. Det är härvid slöseriet i sig, inte den eventuella rikedom slöseriet antyder, som utgör lockelsen. Det behöver inte ens vara frågan om materiellt slöseri. Varje kostsam, synlig och till synes onyttig ansträngning fungerar på samma sätt. Man kan bestiga otillgängliga berg, måla uppmärksammade tavlor eller delta i TVs Robinson-äventyr. Människor som gör sig synliga genom ansträngningar och risktaganden omges av förväntansfulla och inbjudande potentiella sexualpartners.

Så långt är boken synnerligen intressant. Diskussionen av den sexuella selektionen som ett variationsskapande komplement till det naturliga urvalets utjämnande och likriktande effekter ger evolutionsteorierna en ny belysning. Men samtidigt saknar jag något mycket väsentligt i framställningen. Dagens forskning arbetar med matematiska modeller för hur ärftliga egenskaper sprider sig i en population. Då skulle det vara värdefullt att få se något exempel på sådana beräkningar. Hur stora fördelar i form av fler vuxna barn än genomsnittet behövs och hur många generationer tar det för att man skall kunna påvisa påtagliga effekter i en mänsklig genpool. Några sådana exempel hittar man tyvärr inte i boken.

Den senare delen av sin bok ägnar Nørretranders åt att tillämpa den presenterade modellen för sexuellt urval på olika mänskliga och samhälleliga företeelser. Här blir populariseringens faror och begränsningar mycket tydliga. Framför allt lider jag av att gränsen suddas ut mellan vad som är författarens egna spekulationer och vad som härrör från forskarna. Försöken att pressa in en mångfacetterad och komplicerad mänsklig verklighet i en och samma enkla förklaringsmodell blir ofta både krystade och osannolika. Då vill man gärna veta om det är den populariserande författaren eller vetenskapssamhället som står för resonemangen.

Och detta är väl populariseringens stora fara. Den vetenskapliga stringensen försvinner och spekulationer som ingen vetenskapsman egentligen vill stå för smyger sig in i framställningen.

Samtidigt behöver vetenskapliga rön få spridning. Den traditionella vägen via doktorandkurser, universitetsföreläsningar och slutligen läroböcker på skolnivå kräver flera generationer. Om välgjorda populariseringar kan förkorta den processen så fyller populärvetenskapen ett verkligt behov i samhället. Här har Tor Nørretranders med sin ”Den generösa människan”, trots bokens eventuella brister, fogat ännu ett intressant och läsvärt verk till sin serie om dagens vetenskapliga, ibland rätt svårtillgängliga världsbild.

© Copyright Rabbe Kurtén

Nytt


Diskussionsforum

Vi öppnar för diskussion kring tankarna i boken "Vadå moral". Även andra moralfrågor kan tas upp.
(2010-02-22)


Mognat


Två aktuella föredragstillfällen

3/11 2009 inledde Rabbe Etisk Salong på temat Gärna moral, men på mitt sätt

4/11 2009 höll Rabbe föredrag på Klippan Showroom på temat Mänsklig egoism.


(2009-10-26)


Pilgrimsvandring till Santiago de Compostela 2009

I 30 dagar vandrade Rabbe de 78 milen från St Jean Pied de Port i Frankrike till Santiago de Compostela i Galicien i Spanien. Läs hans berättelse från vandringen.
(2009-09-08)


Vadå moral - jag gör väl som jag vill

Ett diskussionsinlägg i bokform som diskuterar en sekulär moral - en moral utan gud - utgående från vardagliga livssituationer.
(2009-08-20)


Kätterska betraktelser

Spalter publicerade i Ikaros under rubriken "Kätterska betraktelser".
(2009-08-20)